Jesper Strömbäck

Om politik, medier och politisk kommunikation

Nytt forskningsprojekt om medierna och demokratin

Skrivet av jesperstromback på april 16, 2014

Under den senaste tiden har diskussionen om de förändrade medielandskapen varit intensiv. I den debatten finns det två huvudspår. Det ena huvudspåret handlar om hur journalistiken och den journalistiska bevakningen av politik och samhälle försvagas när exempelvis TV4 lägger ned sina lokala nyhetssändningar samtidigt som lokaltidningar runt om i landet stänger en rad lokala redaktioner, och samtidigt som de redaktionella resurserna minskas och redaktionell personal sägs upp. Det andra huvudspåret handlar om hur mediekonsumtionen förändras, bland annat om hur intresset för politik och samhälle allt mer påverkar hur mycket människor följer nyhetsmedierna med ökade klyftor mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare som följd, men också om hur nyhetskonsumtionen rör sig från traditionella till nya plattformar och tendensen att människor i högre utsträckning söker sig till (digitala och sociala) medier som bekräftar deras egna verklighetsuppfattningar och åsikter.

Frågan är hur denna utveckling påverkar demokratin. Utifrån tidigare tidigare teori och forskning finns det mycket som talar för att vi går mot en framtid med ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor mellan olika grupper, men också försvagad social sammanhållning i takt med att människors mediekonsumtion allt mer fragmenteras och att människor som en konsekvens av detta i allt mindre utsträckning delar samma verklighetsuppfattningar.

Än så länge är utvecklingen dock bara i sin början, och en stor del av den tidigare forskningen har utförts i andra länder med andra förutsättningar och villkor. Det finns därför mycket som vi inte vet om vad som – mer i detalj – präglar medieutvecklingen och vilka mekanismer som är verksamma och kan förklara de förändringar som sker.

Mot den bakgrunden är jag mycket glad över ett nytt forskningsprojekt som jag fått beviljat, och som finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Titeln på forskningsprojektet är  De förändrade medielandskapen och dess demokratiska utmaningar, och det ska pågå under tre år. I projektet ingår att följa medieutvecklingen och försöka besvara frågor som:

– Över tid, hur förändras människors medie- och nyhetskonsumtion?

– Över tid, hur förändras betydelsen av demografiska och preferensbaserade faktorer när det gäller att förklara människors nyhetskonsumtion?

– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras politiska deltagande ut och bidrar medieutvecklingen till ökade deltagandeklyftor mellan grupper?

– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras politiska kunskaper ut och bidrar medieutvecklingen till ökade kunskapsklyftor mellan grupper?

– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras åsikter och verklighetsuppfattningar ut och bidrar medieutvecklingen till minskad social sammanhållning?

– Över tid, vad utmärker de grupper och individer som är icke-användare av nyhetsmedier?

– Vad innebär förändringarna av det svenska medielandskapet och dess konsekvenser för demokratin och dess förmåga att fungera?

I projektet ingår bland annat att göra panelundersökningar där samma personer tillfrågas vid flera tillfällen. Den typen av undersökningar är relativt sällsynta jämfört med traditionella opinionsundersökningar, men poängen med panelundersökningar är att de gör det möjligt att följa (i det här fallet) förändringar av människors mediekonsumtion på individnivå. Därmed kan man också undersöka orsakssamband med en mycket högre grad av säkerhet än i vanliga opinionsundersökningar, som i strikt mening bara kan undersöka samband men inte i vilken riktning sambanden går. I arbetet med panelundersökningarna har jag inlett ett samarbete med Novus, vilket ska bli intressant att utveckla.

Det ska bli oerhört intressant att arbeta med detta projekt, som både demokratiskt och samhälleligt men även inomvetenskapligt har stor relevans för vår förståelse för medieutvecklingen och dess konsekvenser.

Sparad i Aktuellt | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Vad händer när ekonomerna styr mediebranschen?

Skrivet av jesperstromback på april 11, 2014

Det är svårt att vara optimistisk när man studerar utvecklingen inom mediebranschen. Enligt tidningen Journalisten försvann förra året 398 redaktionella tjänster samtidigt som minst 38 lokalredaktioner stängdes, och häromdagen meddelade TV4 att de lägger ner sina lokala nyhetssändningar. Idag kom så beskedet att Västgöta-Tidningar säger upp var fjärde journalist. De redaktionella resurserna krymper allt mer samtidigt som medieskuggan breder ut sig när allt större delar av landet står utan bevakning.

Detta är inte bara en branschfråga – ytterst är det en demokratifråga. För att demokratin ska fungera krävs det att människor är någorlunda informerade om politik och samhälle, och för att människor ska kunna vara någorlunda informerade om politik och samhälle krävs det att det finns medier som har publicistiska ambitioner och som tillhandahåller sådan information som människor behöver för att självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor. Särskilt när det gäller medier som i högtidstalen och när de försöker påverka politiken (exempelvis att avskaffa reklamskatten) lyfter fram mediernas demokratiska betydelse kan man kräva att de också mellan högtidstalen håller de publicistiska ambitionerna vid liv.

Allt mer tycks dock medierna styras av ekonomiska överväganden. Om detta skriver Gabriel Byström idag en intressant artikel i Göteborgs-Posten, där jag också intervjuas. Titeln är just: Vad händer när ekonomerna styr mediebranschen? Den lyfter fram att det är hög tid att börja diskutera medieutvecklingen som en demokratifråga, inte bara som en branschfråga.

Sparad i Aktuellt, I medierna, Journalistik & medier | Taggad: , , , , | 1 Comment »

Nytt nummer av Political Communication Report

Skrivet av jesperstromback på april 2, 2014

Nu har det senaste numret av Political Communication Report – som ges ut av sektionerna för politisk kommunikation inom International Communication Association och American Political Science Association – precis publicerats. Både detta och tidigare nummer kan läsas här. Det handlar bland annat om behovet av (mer) kvalitativ forskning inom politisk kommunikation.

Sparad i Aktuellt | Taggad: | Leave a Comment »

Nya specialnummer om politikens medialisering

Skrivet av jesperstromback på mars 21, 2014

Nu har de senaste numren av de vetenskapliga tidskrifterna Journalism Studies och Journalism Practice precis publicerats online. Båda är specialnummer redigerade av mig själv och Frank Esser, och båda handlar om politikens medialisering. För de som forskar kring eller är intresserade av olika aspekter av politikens medialisering kan båda numren starkt rekommenderas.

Specialnumret av Journalism Studies har titeln Mediatization of Politics: Theoretical and Empirical Perspectives och innehåller sju artiklar:

Introduction: Making Sense of the Mediatization of Politics, av Jesper Strömbäck & Frank Esser

News Media Logic in a New Institutional Perspective, av Kent Asp

Mass Media Logic and the Mediatization of Politics. A Theoretical Framework, av Michael Meyen, Markus Thieroff & Steffi Strenger

Mediatization and Political Leadership. Perspectives of the Finnish Newspapers and Party Leaders, av Pekka Isotalus & Merja Almonkari

Opposing the Government but Governing the Audience. Exploring the Differential Mediatization of Parliamentary Actors in Switzerland, av Nino Landerer

The Mediatization of Political Accountability. Politics, the News Media Logic and Industrial Crises in the 1980s and 2000s, av Monika Djerf-Pierre, Mats Ekström, Nicklas Håkansson & Bengt Johansson

News Coverage of Politics and Conflict Levels. A Cross-National Study of Journalists’ and Politicians’ Perceptions of Two Elements of Mediatization, av Peter Maurer & Barbara Pfetsch

Specialnumret av Journalism Studies har titeln Mediatization of Politics: Facets of Media Logic och innehåller också det sju artiklar:

Introduction: Making Sense of the Mediatization of Politics, av Jesper Strömbäck & Frank Esser

Phases of Mediatization. Empirical Evidence from Austrian Election Campaigns Since 1970, av Josef Seethaler & Gabriele Melischek

Jumping the Shark. Mediatization of Canadian Party Leadership Contests, 1975-2012, av Shannon Sampert, Linda Trimble, Angelia Wagner & Bailey Gerrits

Metacoverage and Mediatization in US Presidential Elections. A Theoretical Model and Qualitative Case Study, av Paul D’Angelo & Frank Esser

Mediatization, Legal Logic and the Coverage of Israeli Politicians on Trial, av Anat Peleg & Bryna Bogoch

Media Logic and Political Logic Online and Offline. The Case of Climate Change Communication, av Jörg Hassler, Marcus Maurer & Corinna Oschatz

Passive Accomplice or Active Disruptor. The Role of Audiences in the Mediatization of Politics, av Tamara Witschge

Det känns mycket kul att dessa specialnummer nu har publicerats, och förhoppningsvis ska de bli lästa av många och bidra till att ytterligare stärka våra kunskaper om och forskningen kring politikens medialisering.

Sparad i Aktuellt, Nya publikationer, Politik & samhälle, Politisk kommunikation | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

Om nyhetssökare och nyhetsundvikare i DN

Skrivet av jesperstromback på mars 5, 2014

Idag publicerar Dagens Nyheter en längre artikel i kulturdelen som handlar om de förändrade medielandskapen och tidningarnas kris. Bland annat intervjuas jag om framväxten av gruppen nyhetssökare och nyhetsundvikare, baserat på den forskning som jag tidigare har redovisat här, och de utmaningar för demokratin som utvecklingen innebär. Rubriken på artikeln i Dagens Nyheter fångar en viktig del av utmaningen: Tidningarnas teknikskifte vidgar informationsklyftorna.

Sparad i Aktuellt, I medierna | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Nytt boktips: ”The News Gap” av Pablo Boczkowski & Eugenia Mitchelstein (2013)

Skrivet av jesperstromback på februari 20, 2014

Under de senaste åren har konsumtionen av papperstidningar fallit dramatiskt. Enligt SOM-undersökningarna har andelen som regelbundet läser en morgontidning på papper sjunkit från 81 till 47 procent mellan 1990 och 2012. Parallellt har andelen som prenumererar på en morgontidning sjunkit från 74 till 59 procent bara mellan 2005 och 2012. Att hävda att papperstidningen har problem är mot den bakgrunden ingen överdrift.

Frågan är vad den här utvecklingen betyder för demokratin, och mer specifikt för demokratins behov av medborgare som är förhållandevis informerade om vad som händer inom politiken och samhällsutvecklingen. Enligt vissa är utvecklingen dyster: en sjunkande andel tidningsläsare betyder både att allt fler blir sämre informerade om politik och samhälle samtidigt som kunskapsklyftorna riskerar att öka mellan de som läser respektive inte läser morgontidningar. För det talar bland annat forskning som visar att två grupper ökar i storlek sedan 1980-talet: Det handlar dels om nyhetssökarna, de som är storkonsumenter av olika nyhetsmedier, och dels om nyhetsundvikarna, de som knappast tar del av några nyhetsmedier överhuvudtaget.

Enligt andra behöver konsekvenserna dock inte vara så stora, eftersom många har ersatt läsningen av papperstidningar med läsningen av tidningar på nätet. Exempelvis visar SOM-undersökningarna att den sammanlagda läsningen av morgontidningar – på papper eller digitalt – har sjunkit från 81 till 62 procent mellan 1990 och 2012. Det är fortfarande en kraftig minskning, men mindre än om man enbart ser till papperstidningsläsningen (se Ingela Wadbrings kapitel i senaste SOM-boken).

En central fråga i det sammanhanget är dock om man verkligen kan jämställa läsningen av nättidningar med läsningen av papperstidningar. Något säkert svar på den frågan finns inte, och svaret beror delvis på vilken aspekt av läsningen som avses. Mycket tyder dock på övergången av läsning från papperstidningar till nättidningar leder till att människor i mindre utsträckning tar del av nyheter som handlar om politik och samhälle samtidigt som de i större utsträckning tar del av nyheter som handlar om sport, nöje och kändisar, brott och straff och annat som erbjuder förströelse.

Detta framkommer inte minst av den nya boken The News Gap. When the Information Preferences of the Media and the Public Diverge av Pablo J. Boczkowski och Eugenia Mitchelstein (MIT Press, 2013). I boken undersöker de journalisternas nyhetsvärderingar och mediekonsumenternas nyhetsval genom att jämföra de tio mest framträdande nyheterna med de tio mest lästa nyheterna hos olika nättidningar, med särskilt fokus på i vilken utsträckning nyheterna handlar om public affairs (ungefär nyheter som handlar om politik och samhälle, nyheter som är ”viktiga och ibland kallas hard news) respektive non-public affairs (ungefär nyheter som handlar om sport, nöje, kändisar och förströelse, nyheter som är ”intressanta” men knappast viktiga ur ett demokratiskt perspektiv och som ibland kallas soft news). Undersökningen omfattar 20 nättidningar i USA, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Argentina, Brasilien och Mexico under perioden 2007 till 2009, plus en undersökning som bara omfattar USA och som täcker perioden 2007 till 2012.

I korthet visar resultaten att det finns betydande skillnader mellan vad medierna bedömer som viktiga nyheter och de nyheter som publikerna väljer att ta del av. Även om det varierar mellan nättidningar och länder är det återkommande mönstret att medierna prioriterar nyheter som handlar om politik och samhälle i betydligt högre utsträckning än vad läsarna gör. Ser man till politiskt lugnare perioder skiljer det i genomsnitt 20 procentenheter mellan hur stor andel av nyheterna som handlar om politik och samhälle (public affairs) och hur stor andel av de nyheter som läsarna tar del av som handlar om detsamma. När det hettar till politiskt – exempelvis i samband med det amerikanska presidentvalet 2008 och den ekonomiska krisen i Argentina samma år – minskar glappet genom att människor i större utsträckning tar del av nyheter om politik och samhälle, men sedan ökar det igen.

På ett sätt är detta logiskt. När människors möjligheter att välja ökar får deras preferenser större betydelse. Det har gjort det enklare för de som är intresserade av politik och samhälle att ta del av nyheter som handlar om detta, men det har också gjort det enklare för de som inte är intresserade av politik och samhälle att undvika sådana nyheter. Vad The News Gap och annan forskning pekar på är att den processen sker på två nivåer. Det handlar dels om vilka nyhetsmedier man väljer att ta del av – i deras traditionella format eller på nätet – och dels om vilka specifika nyheter man tar del av.

Detta innebär att forskning som enbart fokuserar på i vilken utsträckning människor tar del av olika nyhetsmedier sannolikt underskatter de växande skillnaderna i nyhetskonsumtion mellan de som är respektive inte är intresserade av politik och samhälle. Det innebär också att risken för ökade kunskapsklyftor sannolikt är större än vad som tidigare har antagits. Ur ett demokratiskt perspektiv är det djupt oroande och en stor utmaning för framtiden.

För alla som är intresserade av dessa frågor liksom frågor som rör nyhetsvärderingar och nyhetskonsumtion generellt kan The News Gap starkt rekommenderas. Den vilar inte bara på god forskning samtidigt som den är välskriven och lättillgänglig: den är också viktig läsning för alla som intresserar sig för de förändrade medielandskapens och den förändrade mediekonsumtionens betydelse för demokratin.

 

Sparad i Boktips, Medier & journalistik, Mediernas makt | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Märklig hållning av Sveriges Radio

Skrivet av jesperstromback på februari 14, 2014

Efter att ha följt debatten kring Sveriges Radios beslut att sätta personer som bland annat Soran Ismail och Daniel Nordström i karantän under tiden fram till valet har jag mycket svårt att förstå Sveriges Radios hållning. Relevant i det sammanhanget är att Granskningsnämnden, när den bedömer sakligheten och opartiskheten, utgår från vad som sägs i de faktiska inslagen, inte från vad olika personer säger i andra sammanhang. Sveriges Radio både ska och bör vara sakligt och opartiskt – men det kan SR vara utan att sätta vissa personer i karantän som nu har skett.

Sparad i Aktuellt, Journalistik & medier | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Bra artikel av Reinfeldt om behovet av att se de som riskerar att hamna utanför

Skrivet av jesperstromback på februari 12, 2014

Idag skriver statsminister Fredrik Reinfeldt en viktig artikel i Aftonbladet om att vi måste se de unga killar och män som riskerar att hamna utanför – de som Bo Rothstein i debattboken Framtidsutmaningar. Det nya Sverige kallar de tredubbelt ratade. Det handlar om de som inte lyckas i skolan, som därför riskerar att inte lyckas på arbetsmarknaden, och som därför riskerar att inte lyckas med familjebildningen.

Detta är en mycket viktig fråga, och jag gläds därför över att statsministern lyfter upp den. Jag gläds också åt att han i artikeln lyfter fram bland annat min forskning om de framväxande informationsklyftorna mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare. För demokratin och den sociala sammanhållningen är det en betydande utmaning att växande informationsklyftor riskerar leda till såväl ökade kunskaps- och deltagandeklyftor som färre gemensamma referensramar. I den utsträckning som olika grupper allt mer väljer bort traditionella nyhetsmedier för att istället söka sig till informationskällor som bekräftar deras egna åsikter och verklighetsbilder riskerar det också leda till minskad allmänbildning, ökad desinformation och ökad polarisering. Typiska exempel på det är de som förlitar sig mer på diverse främlingsfientliga bloggar och hemsidor än såväl traditionella medier som vad olika undersökningar och forskning visar när det gäller – i det här fallet – migration och integration.

Det framväxande medielandskapet har gjort det allt enklare att hålla sig informerad, men också att undvika allt vad seriös och faktaorienterad information heter. Särskilt problematiskt är det ifall de som inte lyckas i skolan, på arbetsmarknaden och i familjebildningen också är de som antingen söker sig bort från allt vad seriös nyhetsförmedling heter eller söker sig till mer extrema och åsiktsdrivna informationskällor. Det riskerar att ytterligare öka polariseringen och utanförskapet.

Sparad i Aktuellt, I medierna, Svensk politik | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Alla dessa opinionsmätningar som kom och gick…

Skrivet av jesperstromback på februari 10, 2014

…inte visste jag att det var dem politiken handlade om. Detta kan jag ibland bli frestad att utbrista när mediernas fokus på opinionsmätningar blir allt för omfattande. Extra starkt känns det en dag som idag, när Aftonbladet med stöd av en opinionsmätning från United Minds utropar att moderaterna har ”Lägst stöd – någonsin”, medan Expressen med stöd av en opinionsmätning från Demoskop pryder framsidan med ””Glädjesiffror för Reinfeldt efter attackplanen”. Med tanke på att 2014 är ett så kallat supervalår kan vi dessutom förvänta oss att medierna kommer fokusera ännu mer på opinionsmätningar och det politiska spelet än under normala valår.

Problemen kring mediernas rapporteringar är ur mitt perspektiv flera. Ett problem är att mediernas fokus på opinionsmätningar bidrar till gestaltandet av politik som sport och spel samtidigt som det för uppmärksamheten bort från politikens innehåll. Ett annat problem är att medierna ofta brister när det gäller att redovisa grundläggande fakta kring opinionsmätningarna, exempelvis antal svarande, hur undersökningen genomfördes, de exakta fråge- och svarsformuleringarna, de statistiska felmarginalerna, när undersökningen var i fält och hur representativt urvalet är. Den här typen av information är nödvändig för att man ska kunna granska undersökningarna och bedöma resultaten.

Ett tredje problem hänger samman med att endast de förändringar som är statistiskt säkerställda kan sägas vara verkliga. Om förändringarna ligger inom felmarginalen är de inte statistiskt säkerställda och kan inte användas för att dra slutsatser om förändringar. Ändå resonerar medierna ofta om förändringar mellan olika undersökningar trots att dessa inte är statistiskt säkerställda.

Ett fjärde problem handlar om mediernas försök att förklara varför opinionen har förändrats på det ena eller det andra sättet. I regel är de opinionsundersökningar som medierna använder sig av för begränsade för att det ska gå att statistiskt analysera orsakerna till olika förändringar. När medierna ändå drar slutsatser om varför opinionen har förändrats drar de därför slutsatser som de inte har täckning för. Det som framställs som beskrivningar av varför opinionen har förändrats visar sig vid närmare granskning snarare vara tolkningar eller spekulationer.

Ett femte problem är att resultaten av opinionsundersökningarna tenderar att färga av sig när medierna rapporterar om politiken i stort. Ett parti som det går bra för i opinionsmätningar blir betraktat som en vinnare medan ett parti som det går dåligt för blir betraktat som en förlorare. Det tenderar att påverka rapporteringen om partierna, också i de artiklar som handlar om annat än opinionsmätningar. Hur det går för partierna i opinionsmätningarna blir ett filter genom vilket medierna betraktar partierna. Det riskerar att bidra till att skapa uppåtgående eller nedåtgående opinionsspiraler. Genom detta, och genom sina tolkningar av opinionsmätningarna och varför det går som det går för partierna, är risken stor att medierna i slutändan formar snarare än speglar opinionen.

Det finns även andra problem som hänger samman med hur medierna använder sig av opinionsmätningar. Om bland annat detta blev jag idag intervjuad av tidningen Journalisten. Förra veckan skrev jag också en analys för Medievärlden Premium som handlar om Fallgroparna inom opinionsjournalistiken. Ett kapitel i boken Spelet om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser handlar också om hur de svenska medierna under de senaste valrörelserna har rapporterat kring opinionsmätningar. För de som vill gå djupare in i frågan kan också boken Opinion Polls and the Media. Reflecting and Shaping Public Opinion rekommenderas.

Sparad i I medierna, Journalistik & medier, Opinionsmätningar | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Nya artiklar för fri nedladdning

Skrivet av jesperstromback på januari 26, 2014

Nu har jag lagt till tre tidskriftsartiklar för fri nedladdning. Ursprungligen publicerades de 2011 i tidskrifterna International Political Science Review, Journalism Studies och Journalism Practice, och titlarna på dem är:

– Media-driven Men and Media-critical Women? An Empirical Study of Gender and MPs Relationships with the Media in Norway and Sweden. Artikeln är skriven tillsammans med Toril Aalberg och publicerades i International Political Science Review.

– Mediatization and Perceptions of the Media’s Political Influence. Den här artikeln har jag skrivit själv, och den publicerades i Journalism Studies.

– Who’s Got the Power? Journalists’ Perceptions of Changing Influences over the News. Den här artikeln är skriven tillsammans med Michael Karlsson och publicerades i Journalism Practice.

Sparad i Aktuellt | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 052 andra följare