Ny tidskriftsartikel om mediernas dagordningsmakt

Nu har det senaste numret av The International Journal of Press/Politics precis publicerats, i vilket jag och Adam Shehata medverkar med en gemensam artikel. Utgångspunkten för artikeln är den diskussion som har förts under de senaste åren om att mediernas inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga – deras dagordningsmakt – möjligen har försvagats som en följd av medielandskapens och mediekonsumtionens förändringar. I en inflytelserik artikel för några år sedan hävdade Lance W. Bennett och Shanto Iyengar att vi kan vara på väg in i en ny era av minimala medieeffekter, och det vi frågar oss är om det stämmer i det svenska fallet.

För att undersöka de svenska mediernas dagordningsinflytande använder vi oss av en panelundersökning – där samma individer tillfrågas vid flera tidpunkter, vilket gör att man kan studera förändringar över tid på individnivå – och en innehållsanalys som båda genomfördes i samband med valet 2010. Genom den designen kan vi undersöka mediernas dagordningsinflytande på både den individuella och aggregerade nivån.

Resultaten visar att de svenska medierna fortfarande har inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga – men också att effekterna är svagare bland dem som använder sig av flera online-medier. Den övergripande slutsats vi drar är att Sverige ännu inte har gått in i någon ny era av minimala medieeffekter, men det utesluter inte att vi kan vara på väg dit, eller att mediernas dagordningsinflytande kommer att skilja sig mer mellan individer beroende av vilka medier de använder sig av. Rubriken på artikeln är därför Not (Yet) a New Era of Minimal Effects: A Study of Agenda Setting at the Aggregate and Individual Levels. För att citera artikelns abstract:

In recent years, profound media environmental changes have sparked a controversy regarding whether we are entering a new era of minimal effects. Focusing on one of the most important media effect theories, agenda setting, this study combines a panel survey and a media content analysis to test three claims derived from the new era of minimal effects discussion: (1) that recent media environmental changes have reduced the agenda setting influence of traditional news media to non-significance, (2) that increased opportunities for media choice have made partisan selective exposure the key mechanism behind media effects, and (3) that the availability of alternative online news sources reduces susceptibility to agenda setting effects from the traditional news media. Among other things, the results show that traditional news media still exert agenda-setting influence on both the aggregate and individual levels, but that these effects are weakened by use of multiple online news media. Overall, the results suggest that a generalized “we” have not (yet) entered a new era of minimal effects, and that certain media system characteristics are likely to condition the pace of any potential transition to a new minimal effects era.

Viktigt är dock att skilja mellan mediernas dagordningsinflytande på den individuella och aggregerade nivån. Det är fullt möjligt att mediernas aggregerade inflytande över dagordningen försvagas i takt med att medieutbudet och mediekonsumtionen blir allt mer fragmenterade, men det förhindrar inte att medierna kan utöva avsevärt inflytande över dem som faktiskt tar del av dem.

Ny tidskriftsartikel om ålder, medieanvändning och politiskt deltagande

Nu har senaste numret av European Journal of Communication publicerats, i vilket jag medverkar med en artikel skriven tillsammans med Kristoffer Holt, Adam Shehata och Elisabet Ljungberg. I artikeln undersöker vi hur medieanvändningen skiljer sig mellan olika åldersgrupper, med särskilt fokus på i vilken utsträckning som det politiska intresset och politiska deltagandet påverkas av hur mycket man följer nyheterna om politik och samhälle och av användningen av sociala medier för politiska syften. Titeln på artikeln är Age and the Effects of News Media Attention and Social Media Use on Political Interest and Participation: Do Social Media Function as Leveller?

Resultaten visar bland annat att det finns skillnader mellan yngre och äldre när det gäller såväl medieanvändningen som hur politiskt intresserad man är och hur mycket man deltar i politiska aktiviteter. Det generella mönstret är att medieanvändningen, det politiska intresset och politiska deltagandet ökar med ålder – men också att yngre i större utsträckning använder sociala medier för politiska syften. De yngres större användning av sociala medier för politiska syften kan därför i viss mån kompensera för att de i lägre utsträckning följer traditionella nyheter om politik och samhälle. Eller för att citera artikelns abstract:

This article investigates how media use differs across age groups – and whether this matters for people’s inclination to participate politically. More specifically, the study investigates the impact of social media use for political purposes and of attention to political news in traditional media, on political interest and offline political participation. The findings, based on a four-wave panel study conducted during the 2010 Swedish national election campaign, show (1) clear differences in media use between age groups and (2) that both political social media use and attention to political news in traditional media increase political engagement over time. Thus, this study suggests that frequent social media use among young citizens can function as a leveller in terms of motivating political participation.

New website about the mediatization of politics

During the last month or so I have worked on a new website focused on the mediatization of politics. The key idea with the website is simply that it should function as a resource center for scholars, students and practitioners who are interested in research that focuses on processes of the mediatization of politics. Hence, the website will list books, book chapters and journal articles that deal with the mediatization of politics or key concepts such as media logic, as well as call for papers or other information that might be useful for those interested in the mediatization of politics.

The new website can be found at mediatization-of-politics.com. Although it is still under construction, a number of publications are listed, and more will continously be added.

Nytt boktips: ”Public Policy and Mass Media”, redigerad av Sigrid Koch-Baumgarten och Katrin Voltmer (2010)

För medieforskare handlar dagordningsforskning oftast om hur mediernas dagordningar påverkar vilka frågor människor tycker är viktigast. För statsvetare handlar dagordningsforskning istället oftast om hur olika faktorer, däribland medierna, påverkar den politiska dagordningen och det politiska beslutsfattandet. Medieforskare och statsvetare delar med andra ord intresset för dagordningar, samtidigt som de fokuserar på olika dagordningar och – tyvärr – allt för ofta bortser från varandras forskning. En del av detta är att statsvetare ofta underskattar mediernas roll och betydelse, samtidigt som medieforskare ägnar för lite uppmärksamhet åt hur medierna påverkar den politiska dagordningen och det politiska beslutsfattandet.

Frågan om mediernas makt handlar inte bara om hur de påverkar den allmänna opinionen, utan också och minst lika viktigt om hur medierna påverkar politiska skeenden och processer. Det är en viktig del av politikens medialisering, som det tyvärr finns mycket mindre forskning om jämfört med forskning om mediernas makt över medborgarnas dagordning.

Ur det perspektivet är den nysläppta boken Public Policy and Mass Media. The Interplay of Mass Communication and Political Decision Making, redigerad av Sigrid Koch-Baumgarten och Katrin Voltmer (Routledge, 2010), mycket välkommen. Bokens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och under vilka omständigheter som medierna påverkar politiken och det politiska beslutsfattandet; om mediernas inflytande är begränsat till de offentliga aspekterna av politik eller om det också omfattar politikens innehåll; och villkoren som styr om och i vilken utsträckning medierna påverkar det politiska beslutsfattandet och politikens innehåll.

I boken medverkar en rad författare, såväl statsvetare som medieforskare, med olika fallstudier och teoretiskt orienterade kapitel. En del av dessa kapitel och fallstudier är intressantare än andra, men som helhet är boken ändå mycket bra och ovanligt sammanhållen för att vara en antologi. Om man är intresserad av mediernas roll när det gäller att påverka politiska processer och det politiska beslutsfattandet, interaktionen mellan politik och medier samt frågan om politikens medialisering är det en bok som mycket starkt kan rekommenderas.

Nytt boktips: ”Doing News Framing Analysis”, av Paul D’Angelo och Jim Kuypers (2010)

För den som är intresserad av eller forskar kring gestaltningsteorin (framing theory) har det nu kommit en bok som ”måste läsas”: Doing News Framing Analysis. Empirical and Theoretical Perspectives, redigerad av Paul D’Angelo och Jim A. Kuypers (Routledge, 2010). Den kan – bör – ses som en uppföljare till Framing Public Life: Perspectives on Media and Our Understanding of the Social World (2001), vilken har kallats bibel för de som forskar kring gestaltningsteorin.

Sedan Framing Public Life publicerades har det kommit en rad böcker som utgår från, testar eller använder sig av gestaltningsteorin, men Doing News Framing Analysis är den första som på ett heltäckande sätt försöker beskriva, diskutera och analysera forskningsläget kring teorin. Det gör den till i det närmaste nödvändig läsning för de som forskar på området. Bokens olika kapitel beskriver och diskuterar olika perspektiv på gestaltningsteorin, centrala forskningsresultat, länkarna till andra teorier (exempelvis dagordningsteorins andra nivå), mekanismer som leder till gestaltningseffekter, samt olika metodologiska angreppssätt. I flera kapitel reflekterar författarna kring sin egen forskning och metodologiska vägval, vilket också är intressant att ta del av.

Som alltid när det gäller antologier är vissa kapitel mer intressanta än andra, men genomgående håller de en hög kvalitet och är skrivna av en rad ledande forskare på området. Detta gör mig övertygad om att boken kommer att bli flitigt använd och citerad.

Nytt boktips: ”Sage Handbook of Media Processes and Effects”, av Robin Nabi & Mary Beth Oliver (red) (2009)

Om man är intresserad av frågor som handlar om mediernas makt och effekter är The Sage Handbook of Media Processes and Effects, redigerad av Robin L. Nabi och Mary Beth Oliver (Sage, 2009), en bok som starkt kan rekommenderas. På knappt 600 sidor och 37 kapitel diskuteras och analyseras i princip samtliga framträdande teorier kring mediernas makt och effekter, inklusive bland annat dagordningsteorin, kultivationsteorin, gestaltningsteorin, uses and gratifications, priming. Särskilda kapitel diskuterar även olika områden där medierna kan ha effekter, exempelvis när det gäller våld, sexualitet, sport och datorspel.

Genomgående är syftet med kapitlen att inte bara diskutera och analysera vilka effekter medierna kan ha, utan också olika faktorer som påverkar omfattningen av mediernas effekter och genom vilka mekanismer och processer medierna kan påverka människor. I de flesta kapitlen diskuteras också hur teorierna påverkas av medieutvecklingen, och då framförallt Internet och sociala medier. Även konceptuella och metodologiska frågor och utmaningar ges en framträdande plats.

Sammantaget gör detta boken mycket läsvärd, och den bör närmast betraktas som ett ‘måste’ för dem som forskar kring mediernas makt och effekter. Den bör dock vara av intresse också för andra, eftersom den ger en uppdaterad och aktuell bild av forskningsfronten när det gäller olika teorier kring mediernas effekter.

”Mass Media Effects Research”, av Raymond W. Preiss, Barbara Mae Gayle, Nancy Burrell, Mike Allen & Jennings Bryant (red) (2007)

Metaanalyser kan i all enkelhet beskrivas som analyser av analyser. En metaanalys vad gäller dagordningsteorin innebär exempelvis att man går igenom och undersöker en mängd tidigare undersökningar av dagordningsteorin, för att analysera och undersöka vilket stöd teorin sammantaget har fått. Vill man skapa sig en god bild över vilket stöd olika teorier har fått i forskningen, är meta-analyser därför överlägsna enskilda studier.

Av det skälet är ”Mass Media Effects Research. Advances Through Meta-Analysis” (Lawrence Erlbaum, 2007) mycket läsvärd. I boken gör en rad olika författare meta-analyser över en mängd teorier om mediernas makt, däribland dagordningsteorin, priming och tystnadsspiralen. I boken ingår också meta-analyser som handlar om effekter av medievåld, sexuellt medieinnehåll, reklam riktad mot barn och ungdomar, musik, hälsokampanjer och skräckfilmer, för att bara nämna några exempel.

Boken täcker med andra ord nästan alla områden där det finns forskning och debatt om vilken påverkan medierna har. På det sättet kan boken rekommenderas alla som är intresserade av någon aspekt av mediernas makt och påverkan. Samtidigt ska sägas att boken ofta är avancerat skriven, och det är en klar fördel om man har vissa förkunskaper. För studenter på B/C-nivå och högre bör dock boken eller enskilda kapitel ses som självklar läsning om man är intresserad av mediernas påverkan.

”Mediatization” av Knut Lundby (red) (2009)

Samtidigt som diskussionen kring politikens och samhällets medialisering på intet sätt är ny är det först på senare år som teoriutvecklingen har tagit fart ordentligt. Den här boken – ”Mediatization. Concept, Changes, Consequences”, redigerad av Knut Lundby (Peter Lang, 2009) – är ett tydligt uttryck för det, och den kommer med all sannolikhet bidra till att ytterligare öka intresset för olika medialiseringsteorier. Med medialiseringsteori avses i det sammanhanget, mycket förenklat, teorier som handlar om hur mediernas betydelse har ökat och hur medierna allt mer integreras i och påverkar olika samhällsprocesser- och sfärer. Det kan handla om religion, turism, identitetsskapande, underhållning, sport och, inte minst, politik. Medialisering kan ur det perspektivet ses som en metaprocess i likhet med exempelvis individualisering och globalisering. Det är en process som påverkar och genomsyrar hela samhällslivet.

I den här boken diskuteras medialisering ur olika perspektiv och med fokus på hur medialiseringen påverkar olika samhällsprocesser och sfärer, däribland politik och religion. Boken är huvudsakligen teoretiskt orienterad, och syftar till att bidra till fortsatt teoriutveckling på området. Även om jag tycker att vissa kapitel är mer intressanta än andra är de genomgående mycket välskrivna och intressanta, och boken som helhet representerar ett mycket viktigt bidrag i den fortsatta teoriutvecklingen och forskningen på området. Om man är intresserad av mediernas inflytande i och påverkan på olika samhällsprocesser- och sfärer, däribland politikens medialisering, kan den här boken starkt rekommenderas