Jesper Strömbäck

Om politik, medier och politisk kommunikation

Archive for the ‘Kommentarer’ Category

Intervju om Framtidskommissionen och olika framtidsutmaningar

Posted by jesperstromback på maj 17, 2013

I senaste numret av Dagens Samhälle återfinns en längre intervju med mig, som handlar om arbetet inom Framtidskommissionen och olika framtidsutmaningar som Sverige står inför. Rubriken är ”Ratade arga unga män är en fara för samhället”, och det som framförallt lyfts fram i artikeln är den utmaning som en växande grupp ”unga, arga män” riskerar att utgöra, bland annat då den gruppen utgör en rekryteringsbas för olika extremistiska rörelser. Andra frågor som lyfts fram är medielandskapets utmaningar, vikten av att hitta en balans mellan ekologi och ekonomi samt behovet av fortsatt invandring för att säkra framtidens välfärd. Dessutom kan man läsa om mitt intresse för Fantomen och min ”oprövade talang”…

Posted in Aktuellt, Framtidskommissionen, I medierna | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Från Framtidskommissionen och tillbaka till forskningen

Posted by jesperstromback på maj 1, 2013

I och med att april nu har övergått till maj är det dags för mig att avsluta min anställning på Regeringskansliet och Framtidskommissionen och återgå till forskningen och min tjänst som professor vid Mittuniversitetet. Den period jag har arbetat som kanslichef och huvudsekreterare för Framtidskommissionen har verkligen varit oerhört intressant och lärorik på alla sätt och vis, och jag är oerhört glad över att jag fick frågan och valde att tacka ja. Det har varit ett privilegium att få arbeta med dessa viktiga frågor, och att få lära känna och arbeta tillsammans med så många oerhört kompetenta, duktiga och intressanta personer. Redan när regeringen gick ut med att den skulle tillsätta en Framtidskommission – och långt innan jag visste att jag själv skulle vara inblandad i dess arbete – tyckte jag att det var ett mycket bra initiativ, och den åsikten har bara förstärkts under arbetets gång.

Ur mitt perspektiv förtjänar regeringen en eloge inte bara för att den valde att tillsätta en Framtidskommission och därmed bidra till en mer framtidsinriktad analys och debatt, utan också för att den under arbetets gång behållit fokus på det som varit Framtidskommissionens uppgift: att analysera olika framtida samhällsutmaningar som Sverige – med sikte på 2020 och 2050 – kommer att ställas inför. Detta trots att de krafter som fokuserar på nutiden snarare än framtiden och på konkreta förslag snarare än gedigna analyser av vilka de viktiga utmaningar är som förslagen är tänkt att möta, är oerhört starka inom både politiken och medierna.

När jag nu går igenom och utvärderar Framtidskommissionens arbete kan jag också konstatera att vi varit mycket aktiva. Under perioden december 2011 till och med mars 2013 hade Framtidskommissionen 8 sammanträden, samtidigt som vi ordnade totalt sett 40 öppna möten, seminarier och workshoppar i olika delar av landet. Räknar man samman Framtidskommissionens underlagsrapporter, delutredningar, debattbok och slutrapporten publicerade vi därutöver sammanlagt 18 böcker:

Slutrapport

Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens Framtidskommission. DS 2013:19. Stockholm: Fritzes.

Delutredningar

– Hojem, Petter (2013). På vägen till en grönare framtid – utmaningar och möjligheter. DS 2013:1. Stockholm: Fritzes.

– Joyce, Patrick (2013). Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration. DS 2013:2. Stockholm: Fritzes.

– Levay, Charlotta (2013). Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. DS 2013:3. Stockholm: Fritzes.

– Blix, Mårten (2013). Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. DS 2013:8. Stockholm: Fritzes.

Debattbok

– Strömbäck, Jesper (red) (2013). Framtidsutmaningar. Det nya Sverige. Stockholm: 8tto.

Underlagsrapporter

– Bergquist, Eva (2012). Är framtiden kulturens re-renässans. Underlagsrapport 1 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Carlsson, Benny, Magnusson, Karin & Rönnqvist, Sofia (2012). Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära? Underlagsrapport 2 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Harding, Tobias (2012). Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Fors, Filip (2012). Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället. Underlagsrapport 4 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Wadensjö, Eskil (2012). Framtidens migration. Underlagsrapport 5 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Ekman, Joakim (2012). Framtiden och samhällets grundläggande värden. Underlagsrapport 6 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Beck-Friis, Ulrika (2012). Arbetslusten tillbaka – röster om att växla karriär. Underlagsrapport 7 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Anderstig, Christer (2012). Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050. Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Karlson, Nils & Skånberg, Ola (2012). Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Hallding, Karl, Eriksson, E. Anders, Mobjörk, Malin, Nilsson, Måns, Alfredsson, Eva, Skånberg, Kristian, Sonnsjö, Hannes, Benzie, Magnus, Carlsen, Henrik & Kemp-Benedict, Eric (2013). Sweden in a World of Growing Uncertainties. Underlagsrapport 10 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Löfström, Åsa (2012). Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. Underlagsrapport 11 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Kvarnbäck, Maria (2012). 500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog. Underlagsrapport 12 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

För den som är intresserad av framtidsanalyser och olika framtidsutmaningar som Sverige står inför – och som olika delar av samhället förr eller senare kommer att behöva förhålla sig till och hantera – innehåller dessa olika rapporter och böcker en stor mängd viktiga och relevanta fakta och analyser. Alla rapporter kan också laddas ner gratis via Framtidskommissionens hemsida eller beställas via Fritzes. Och även om jag som författare till slutrapporten inte är den som ska recensera den är det min bestämda uppfattning att den rymmer en rad fakta och analyser som förtjänar en mycket vidare diskussion och analys än vad som hittills har varit. Oavsett vad man har som åsikter om hur olika framtidsutmaningar ska mötas är det viktigt att själva analysen kommer först och diskuteras ordentligt. Ibland präglas politiken av lösningar som söker sina problem: vad Framtidskommissionen har handlat om är att göra analysen först, för att få en ordentlig grund att stå på i den fortsatta diskussionen om hur utmaningarna ska mötas.

- – - – - – - – - -

Nu är dock Framtidskommissionens arbete avslutat, och arbetet med att analysera både nutida och framtida utmaningar och hur de ska kunna mötas får föras vidare i andra forum och former. För egen del kommer jag också att fortsätta arbeta med dessa frågor i olika former. Samtidigt återgår jag till min forskning och tjänst vid Mittuniversitetet. Nu närmast kommer jag att arbeta med tre projekt:

– En bok om politisk kommunikation under valrörelser, som jag är redaktör för tillsammans med Lars Nord vid Mittuniversitetet. Boken kommer att ges ut av SNS Förlag i september.

– Ett specialnummer av Public Relations Journal som fokuserar på political public relations, och som jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida.

– En bok om politikens medialisering, som jag är redaktör för tillsammans med Frank Esser vid University of Zurich och som kommer att släppas nästa vår.

Posted in Aktuellt, Framtidskommissionen | Taggad: , , , , | Leave a Comment »

Framtidskommissionens slutrapport för nedladdning

Posted by jesperstromback på mars 26, 2013

bildNu har Framtidskommissionens slutrapport – Svenska framtidsutmaningar – presenterats, och nu finns den även att ladda ner via Framtidskommissionens hemsida. Den går också att ladda ner här. Förhoppningsvis ska slutrapporten bidra till en livaktig, bred och framtidsorienterad diskussion om olika utmaningar som Sverige står inför i framtiden och hur dessa skulle kunna mötas.

Viktigt i det sammanhanget är samtidigt att påminna om vad Framtidskommissionens uppdrag har varit – och vad det inte har varit. Uppdraget har handlat om att identifiera framtida samhällsutmaningar, inte om att fokusera på nutida utmaningar eller komma med förslag på hur utmaningarna ska mötas. Hur olika framtida samhällsutmaningar ska mötas är en viktig fråga, men analysen bör komma först, och Framtidskommissionens uppdrag har handlat just om att göra den analysen. Att kritisera Framtidskommissionen för att inte komma med förslag – som jag sett att en del har gjort – är därför helt missriktat.

Fokus i slutrapporten är därför en analys av olika framtida utmaningar som Sverige står inför på olika utvalda områden, vilket även avspeglas i innehållsförteckningen:

1. Med sikte mot framtiden

2. Ett Sverige i förändring

3. Globaliseringens och teknikutvecklingens utmaningar

4. Den hållbara tillväxtens utmaningar

5. Den demografiska utvecklingens utmaningar

6. Migrationens och integrationens utmaningar

7. Utmaningar för demokratin och jämställdheten

8. Den sociala sammanhållningens utmaningar

9. Svenska framtidsutmaningar

Posted in Aktuellt, Framtidskommissionen, Politik & samhälle, Svensk politik | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Framtidskommissionens slutrapport presenteras

Posted by jesperstromback på mars 26, 2013

Idag kommer slutrapporten från regeringens Framtidskommission – Svenska framtidsutmaningar – att presenteras vid ett seminarium i Stockholm, som också kommer att sändas live via webben. På seminariet kommer jag själv, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund att medverka. Mer information om detta finns här. Med anledning av att slutrapporten presenteras skriver de fyra partiledarna också en gemensam debattartikel på SvD Brännpunkt idag där några av de framtidsutmaningar som diskuteras i slutrapporten lyfts fram.

Posted in Aktuellt, Framtidskommissionen | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Mittuniversitetets flytt av verksamhet från Härnösand till Sundsvall

Posted by jesperstromback på februari 18, 2013

Idag hade Mittuniversitetets styrelse sammanträde, där den största frågan handlade om ifall all verksamhet vid campus Härnösand ska flyttas till campus Sundsvall. Diskussionen har under de senaste veckorna varit mycket intensiv, inte minst i Härnösand, och som styrelseledamot har jag fått ta emot en stor mängd mail där de flesta argumenterat för att Mittuniversitetet bör finnas kvar i Härnösand.

Själv ligger jag däckad i influensa men kunde delta i styrelsemötet per telefon. Beslutet blev att flytta all verksamhet från campus Härnösand till campus Sundsvall (se pressmeddelandet från Mittuniversitetet). För egen del tycker jag att det är ett mycket olyckligt beslut, och hör därför till de fyra som röstade nej och reserverade sig. Jag är rädd för att beslutet kommer få mycket negativa konsekvenser inte bara för Härnösand som kommun, utan också för den utbildnings- och forskningsverksamhet som idag finns vid campus Härnösand.

Posted in Aktuellt, Svensk politik | Taggad: , , , | 2 Comments »

Ny bok: ”Framtidsutmaningar. Det nya Sverige”

Posted by jesperstromback på december 17, 2012

FramtidsutmaningarOm man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp. Detta hävdade Tage Danielsson i en av många träffande iakttagelser. För att kunna möta framtidens samhällsutmaningar är det därför centralt att de identifieras så tidigt som möjligt. Det är också en förutsättning för en levande debatt kring hur framtidens samhällsutmaningar ska kunna mötas.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen under hösten 2011 Framtidskommissionen under ledning av statsminister Fredrik Reinfeldt, vars övergripande syfte är att identifiera och analysera olika framtida samhällsutmaningar och att bidra till en mer framtidsinriktad debatt.

Som en del av det arbetet publiceras inom kort den nya boken Framtidsutmaningar – Det nya Sverige (8tto). Boken består av nitton kapitel skrivna av personer från olika delar av svenskt samhällsliv som analyserar och diskuterar olika framtidsutmaningar som Sverige står inför inom områden som bland annat hållbar utveckling, globalisering, högre utbildning, medielandskapens förändringar, religion och arbetsmarknad:

Kapitel 1. Utmaning: Att öka långsiktigheten, av Jesper Strömbäck

Kapitel 2. Utmaning: Omställningen till en hållbar utveckling, av Johan Rockström

Kapitel 3. Utmaning: Att mätta uthålligt, av Helena Jonsson

Kapitel 4. Utmaning: De som inte har, inte älskar och inte är, av Bo Rothstein

Kapitel 5. Utmaning: Att undvika en tvåtredjedelsdemokrati, av Maria Oskarson

Kapitel 6. Utmaning: Religionen i morgondagens svenska samhälle, av Pekka Mellergård

Kapitel 7. Utmaning: Att gå från en etnisk till en pluralistisk nationalism, av Qaisar Mahmood

Kapitel 8. Utmaning: Mer dynamik, fler entreprenörer och fler jobb, av Klas Eklund

Kapitel 9. Utmaning: Ett mänskligare och mer framgångsrikt arbetsliv, av Eva Nordmark

Kapitel 10. Utmaning: Att främja entreprenörskap, av Mernosh Saatchi och Nima Sanandaji

Kapitel 11. Utmaning: Passion och innovation, av Tobias Nielsén och Emma Stenström

Kapitel 12. Utmaning: Kunskapens slut?, av Mats Benner

Kapitel 13. Utmaning: Det nyskapande kulturlivet och samhället, av Stina Westerberg

Kapitel 14. Utmaning: Ett allt mer fragmenterat medielandskap, av Ingela Wadbring

Kapitel 15. Utmaning: Integriteten och samhällsutvecklingen, av Emanuel Karlsten

Kapitel 16. Utmaning: Individens ställning i det framtida välfärdssamhället, av Lars Trägårdh

Kapitel 17. Utmaning: Att möta framtidens vårdbehov, av Barbro Beck-Friis

Kapitel 18. Utmaning: Att bygga framtidens urbana stad, av Viveca Ax:son Johnson

Kapitel 19. Utmaning: Lokalt ledarskap för hållbar utveckling, av Peter Örn

Att arbeta med den här boken har varit mycket givande och lärorikt, och tillsammans tecknar kapitlen en karta över olika framtida samhällsutmaningar och det nya Sverige som vi är på väg in i. Förhoppningsvis ska boken väcka mycket tankar och debatt. Det behövs. För att återvända till Tage Danielsson, vill vi inte behöva se upp behöver vi bli bättre på att både se bakåt och framåt.

Posted in Framtidskommissionen, Politik & samhälle | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 Comments »

Framtidens Sverige i olika delar av landet

Posted by jesperstromback på november 23, 2012

Idag skriver jag och Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL) i Aftonbladet om några av de utmaningar som Sverige står inför när det gäller urbaniseringen och situationen för många kommuner ute i landet. Rubriken som Aftonbladet har satt är Så får vi ungdomarna att stanna i glesbygd.

Artikeln grundar sig på ett projekt som Framtidskommissionen genomfört tillsammans med SKL – kallat Framtidens Sverige – där vi bjudit in kommuner, landsting och gymnasieelever att skriva om vilka framtidsbilder och framtidsvisioner de har. Dessa texter har vi sedan publicerat på en interaktiv webbkarta och sammanfattat i rapporten 500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog. Igår ordnade vi också ett seminarium, där bland annat näringsminister Annie Lööf medverkade. Hela seminariet kan ses via Framtidskommissionens hemsida.

Posted in Framtidskommissionen | Taggad: , , , , , , | Leave a Comment »

Framtidsutmaning: den demografiska utvecklingen

Posted by jesperstromback på oktober 24, 2012

En av de stora framtidsutmaningar som Sverige står inför handlar om den demografiska utvecklingen. Ytterst bottnar den i att allt fler lever allt längre. I maj 2012 levde för första gången fler än 9,5 miljoner i Sverige, varav närmare 1,8 miljoner är över 65 år. Bara mellan 2001 och 2011 ökade antalet personer över 65 år med nästan 200 000.

Enligt prognoser från Statistiska centralbyrån kommer trenden där allt fler lever allt längre att fortsätta under de senaste decennierna. Fram till 2030 beräknas medellivslängden för kvinnor öka från 83,8 till 85,9 år, medan den för män beräknas öka från 80 till 83,1 år. Antalet personer över 65 år beräknas öka från knappt 1,8 till knappt 2,3 miljoner, vilket skulle innebära att andelen över 65 ökar från cirka 18 till cirka 22 procent. Enligt vissa beräkningar kommer hälften av de som föds idag leva längre än 100 år.

Den ökade medellivslängden innebär att tiden efter den traditionella pensionsåldern blir allt längre. Om befolkningsprognoserna stämmer kommer tiden efter den traditionella pensionsåldern fram till 2030 öka från 18,8 till 20,9 år för kvinnor och från 15 år till 18,1 år för män fram.

Allt detta är givetvis mycket positivt. Att allt fler lever allt längre – och är friska högre upp i åldrarna – är någonting vi ska vara mycket glada och tacksamma över. Att vi får behålla våra föräldrar och våra mor- och farföräldrar i livet allt längre innebär en enorm rikedom, och för äldre innebär den ökade livslängden nya möjligheter.

Samtidigt innebär utvecklingen också en stor utmaning, eftersom den också innebär att andelen personer i det som räknas som yrkesverksam ålder (20-64 år) samtidigt sjunker. Förra året befann sig 58 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder, men fram till 2060 beräknas den andelen sjunka till 52 procent. Till den utmaningen kommer att det egentligen är missvisande att se åldrarna 20-64 år som den yrkesverksamma åldern. I och med att allt fler studerar allt längre är det allt färre som börjar yrkesarbeta – åtminstone på heltid – redan vid 20 års ålder. Om man utgår från när 75 procent av en årskull yrkesarbetar har den så kallade etableringsåldern på arbetsmarknaden ökat från cirka 23 år 1980 till 29 år 2010.

Både tiden före inträdet på arbetsmarknaden och tiden efter den traditionella pensionsåldern har därmed ökat, samtidigt som tiden på arbetsmarknaden har sjunkit. Allt färre ska därmed försörja allt fler.

Ett mått på detta är vad som kallas försörjningskvoten, vilket beräknar relationen mellan antalet personer i de mest arbetsföra åldrarna 20-64 år och summan av befolkningen som är yngre eller äldre än dessa åldrar. År 2011 var den svenska försörjningskvoten 0,71, och den beräknas öka till 0,85 år 2030 och 0,92 år 2060 (se figur).

Figur. Försörjningskvot 1960-2011 och prognos fram till 2060.

Källa: SCB

Den här demografiska utvecklingen ställer Sverige inför en rad olika utmaningar, särskilt med tanke på att den allt hårdare internationella konkurrensen och globaliseringen gör att det kommer bli mycket svårt att höja skatterna ytterligare.  En av dessa utmaningar handlar om hur vi ska finansiera den framtida välfärden. En annan handlar om hur de ökade behoven av och kostnaderna för äldre- och sjukvården ska mötas. En tredje handlar om vilka som ska utföra välfärdstjänsterna och kompetensförsörjningen. En fjärde handlar om hur vi på olika sätt kan öka andelen som är yrkesverksamma. Dit hör bland annat frågan om behovet av att höja pensionsåldern, som Mårten Blix nyligen skrev om i en debattartikel. En femte utmaning handlar om urbaniseringen och den ökade regionala obalansen. Redan idag är försörjningskvoten högre i glesbygdskommuner än i andra delar av landet, och fram till 2050 beräknas antalet kommuner med en försörjningskvot som är högre än 1 öka från 3 till 119. Hur ska välfärden finansieras i dessa kommuner, och vilka ska utföra välfärdstjänsterna?

Några självklara svar på hur de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen finns i dagsläget inte, med ett undantag: om vi vill behålla en stark generell välfärdsstat måste vi hitta vägar att öka andelen av befolkningen som är yrkesverksam och hålla nere försörjningskvoten. För egen del ser jag därför en höjd pensionsålder som en viktig del av att möta de demografiska utmaningarna. Det är dock inte den enda lösningen, och oavsett vad man anser om pensionsåldern borde det inte råda något tvivel om att vi står inför en rad utmaningar kopplade till den demografiska utvecklingen. Det är därför hög tid att lyfta upp dessa utmaningar på dagordningen.

 

- – – – – – – -

PS. Detta är det tredje inlägget i en serie inlägg som handlar om olika framtida samhällsutmaningar, och som också publiceras på Framtidskommissionens hemsida. DS.

Posted in Framtidskommissionen | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Framtidsutmaning: att ställa om till en hållbar utveckling

Posted by jesperstromback på oktober 15, 2012

Av alla framtida samhällsutmaningar finns det troligen ingen som är större än att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling och att kombinera det med en fortsatt ekonomisk utveckling. Globalt beräknas cirka två tredjedelar av ekosystemen redan vara överutnyttjade, och enligt vissa uppskattningar överstiger vårt användande av de globala naturresurserna 40 procent av jordens kapacitet. Under de senaste hundra åren försvann cirka 40 procent av all skog och hälften av jordens alla våtmarker. Den biologiska mångfalden är också hotad: bara sedan 1970 har ryggradsdjuren minskat med 30 procent, och forskare talar om att vi befinner oss i den sjätte kända massutrotningen av arter.

Samtidigt fortsätter den globala uppvärmningen. Enligt FN:s klimatpanel ökade den globala medeltemperaturen med 0,74 grader under perioden 1906-2005, och redan gjorda utsläpp kommer att leda till fortsatta temperaturökningar med uppskattningsvis en halv grad under de kommande decennierna.

Globalt finns det en övertygande vetenskaplig enighet om att det pågår klimatförändringar och att människan är den främsta orsaken till dessa. Vid sidan av den breda konsensus som råder inom ramen för FN:s klimatpanel visar exempelvis en aktuell undersökning  att 97 procent av forskarna inom American Geophysical Union och American Meteorological Society anser att det pågår en global uppvärmning, och att endast 5 procent tog avstånd från att människan bidrar till den globala uppvärmningen.

Både internationellt och nationellt finns det också en bred politisk enighet om att den globala medeltemperaturen inte får stiga mer än 2 grader för att undvika klimatförändringar som kan bli verkligt förödande. För att det ska finnas någon möjlighet att nå det målet krävs uppskattningsvis att halten av växthusgaser inte överstiger 450 ppm koldioxidekvivalenter. Redan nu uppgår halten till 394 ppm, och den stiger med cirka två ppm per år. Varje år uppgår de globala utsläppen av växthusgaser till cirka 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter, jämfört med 38 miljarder ton år 1990. Samtidigt finns de gamla utsläppen kvar i atmosfären. Enligt Naturvårdsverket krävs det att utsläppen minskar till cirka 44 miljarder koldioxidekvivalenter ton före år 2020, och till 19 miljarder ton före 2050, för att det ska finnas möjlighet att begränsa temperaturökningen till två grader.

Parallellt pågår den globala demografiska och ekonomiska utvecklingen. Fram till 2050 förväntas världens befolkning öka med två miljarder, samtidigt som miljarder människor kommer att lyftas ur fattigdom tack vare ökat ekonomiskt välstånd. I takt med att tidigare fattiga länder blir rikare kommer de att förvänta sig – och ha samma rätt som vi själva har tagit oss – en högre levnadsstandard. Det kommer öka de globala påfrestningarna på miljön ytterligare. För att de globala klimatförändringarna ska kunna begränsas krävs det därför enormt stora minskningar av utsläppen av växthusgaser i rikare länder som Sverige.

Detta leder till en rad utmaningar, både globalt och nationellt. Sverige har åtagit sig målsättningen att bidra med netto noll utsläpp av växthusgaser år 2050. Hur ska vi lyckas nå dit? Hur ska vi ställa om trafik- och energisystem så att de blir långsiktigt hållbara och inte bidrar till negativ miljöpåverkan? Hur ska vi lyckas kombinera en utveckling som inte bidrar negativt till miljön med fortsatt ekonomisk utveckling, nationellt och globalt? Och hur ska Sverige ställa sig i förhållande till resten av världen? Ska vi gå före eller följa efter – och om vi går före, hur långt före ska vi gå? Även om Sverige skulle minska sina utsläpp till noll skulle det få begränsad betydelse för det globala klimatet, men – och det är ett viktigt men – det är i sig inget argument för att Sverige ska göra sin del. Däremot kan det globala inflytandet bli mycket större om vi också lyckas visa världen att det går att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling utan att offra andra viktiga värden.

En sak är samtidigt viktig att komma ihåg. Valet står inte mellan att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling eller fortsätta som tidigare. Valet står inte heller mellan att satsa resurser på att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling eller att spara dessa pengar eller använda dem till andra saker.

Förr eller senare kommer Sverige – och världen – tvingas ställa om och anpassa sig. Förr eller senare kommer det att kosta pengar att ställa om och klimatanpassa samhället. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer det samtidigt att bli. Det kan därmed finnas inte bara ekologiska – utan också ekonomiska och moraliska – skäl att påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

För att lyckas möta dessa framtidsutmaningar kommer det att krävas politiska beslut och åtgärder, men det räcker inte. Det kommer också krävas av företag, det civila samhället och oss alla som enskilda individer att vi tar vår del av ansvaret. Att få alla att inse detta och dra åt samma håll är ytterligare en utmaning. Redan idag är det förvisso många som vet om och inser att det är viktigt att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling, men för många är det samtidigt en passiv och grund kunskap, som därmed inte får särskilt stort inflytande över deras åsikter eller handlingar. Passiv kunskap kan vara en början till förändring, men för att åstadkomma verklig förändring krävs att kunskapen aktiveras och integreras i andra delar av människors tänkande och handlingar. Att åstadkomma det är ytterligare en utmaning på vägen mot en hållbar utveckling.

- – - – - – - -

PS. Detta är det andra inlägget i en serie inlägg som handlar om olika framtida samhällsutmaningar, och som också publiceras på Framtidskommissionens hemsida. DS.

Posted in Framtidskommissionen | Taggad: , , , , | 5 Comments »

Framtidsutmaning: en allt hårdare global konkurrens

Posted by jesperstromback på oktober 8, 2012

Varje dag sker en lång rad olika förändringsprocesser, de flesta under ytan och synliga först i efterhand. De sker globalt, nationellt och lokalt, och förändringar på en nivå får ofta återverkningar på andra nivåer. På grund av att många av förändringarna sker under ytan är det alltför lätt hänt att de inte får den uppmärksamhet de förtjänar, vilket riskerar att leda till problem längre fram i tiden. Ju tidigare olika förändringsprocesser och framtidsutmaningar kan identifieras, desto bättre är förutsättningarna att hitta sätt att möta dem. I en serie inlägg här och på Framtidskommissionens hemsida framöver kommer jag därför ta upp och diskutera olika framtidsutmaningar.

En av de viktigaste pågående förändringsprocesserna handlar om den ökade globala konkurrensen och den globala maktförskjutningen från nord och väst till syd och öst. År 1960 stod Kina för mindre än en procent av världens BNP, men bara mellan år 2000 och 2011 ökade den från cirka 3,7 till cirka 8,3 procent. Under perioden 1960 till 2011 sjönk samtidigt USA:s andel av världens BNP från cirka 34 till knappt 28 procent, medan EU:s andel sjönk från cirka 34 till cirka 23 procent. För svensk del sjönk andelen av världens BNP från knappt 1,2 till drygt 0,7 procent mellan 1960 och 2010 (källa: Världsbanken). Vi tillhör fortfarande ett av världens tio rikaste länder om man utgår från köpkraftsjusterad BNP per capita, men som nation har Sveriges andel av världens BNP sjunkit i takt med att andra länder blivit rikare. Tittar vi framåt och tar hänsyn till att Sveriges andel av världsbefolkningen kommer att sjunka under de kommande decennierna, samtidigt som tillväxtländer som Kina och Indien fortsätter växa, talar det mesta för att vår andel av världens BNP kommer att fortsätta sjunka.

Samtidigt har utvecklingen av både informationsteknologin och transportteknologin gjort att nationella gränser betyder allt mindre. Det har blivit allt enklare att röra sig över gränser för såväl företag som människor, och att förlägga produktion där den sker mest effektivt eller billigast. Inget land kan därför ta människor eller företag för givna. Varje land som vill vara framgångsrikt i framtiden måste därför hela tiden försöka förbättra förutsättningarna för företag och människor att verka i det egna landet och öka såväl attraktionskraften som produktiviteten.

Det gäller inte minst små, exportberoende och starkt globaliserade länder som Sverige. Som andel av svensk BNP ökade den svenska exporten från 23 till 50 procent mellan 1960 och 2010, och enligt The KOF Index of Globalization är Sverige världens sjätte mest globaliserade land. Detta har bidragit till att öka det svenska välståndet, och beräkningar uppskattar att globaliseringen fram till år 2050 kan komma att bidra med upp till 25 procent av BNP.

Detta förutsätter dock att Sverige förmår behålla och stärka sin konkurrenskraft i en värld där nya tillväxtländer som Kina och Indien blir allt mer betydelsefulla – samtidigt som den demografiska utvecklingen gör att andelen i yrkesverksam ålder sjunker, Sveriges andel av världsbefolkningen krymper och kostnadsläget, inklusive skatterna, är högre i Sverige än i de flesta andra länder.

Samtidigt har Sverige några viktiga konkurrensfördelar. Dit hör den höga utbildningsnivån, den låga korruptionen och effektiva förvaltningen, den höga sociala tilliten och en hög grad av kreativitet och innovationsförmåga. Inte minst viktig är kreativiteten och innovationsförmågan, där Sverige idag står starkt. Enligt exempelvis den senaste upplagan av Global Creativity Index bedöms Sverige vara det mest kreativa landet i världen. Det mäts utifrån hur teknologiskt kunnig befolkningen är, arbetskraftens kapacitet och kompetens samt öppenheten för nya idéer, vilket sammanfattas i form av tre T: teknik, talang och tolerans. Sverige hamnar på femte plats när det gäller teknik, andra plats när det gäller talang och sjunde plats när det gäller tolerans. Sverige tillhör också ett av de länder i världen där flest människor på olika sätt är engagerade i olika kulturverksamheter, vilket lyfts fram i Eva Bergquists nya rapport till Framtidskommissionen – Är framtiden kulturens re-renässans?  Med tanke på de nära kopplingarna mellan kultur, kreativitet och innovationsförmåga är det en viktig nationell resurs.

En av framtidens stora samhällsutmaningar är med andra ord hur Sverige ska kunna stärka attraktionskraften och produktiviteten för att kunna möta den allt hårdare globala konkurrensen om företag och människor. Det leder till att en annan av framtidsutmaningarna är hur Sverige ska kunna stärka de faktorer som bidrar till högre attraktionskraft och produktivitet. Dit hör bland annat hur vi ska kunna fortsätta stärka det svenska utbildningsväsendet från förskola till universitet; hur vi ska kunna stärka forskningen; hur vi ska kunna behålla och stärka den sociala tilliten; hur vi ska kunna stärka och öka kulturskapandet, kreativiteten och innovationsförmågan; hur vi ska kunna öka toleransen och öppenheten för nya idéer och influenser; och hur vi ska kunna stärka entreprenörskapet.

Allt detta kan betraktas som utmaningar redan idag, men de kommer bli ännu viktigare i framtiden i takt med en allt hårdare global konkurrens om såväl företag som människor.

Posted in Framtidskommissionen | Leave a Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 082 andra följare