Kan man lita på politiker?

I gårdagens Dagens Nyheter rapporterades det att ”När det återstår lite drygt åtta månader till riksdagsvalet har regeringen genomfört eller påbörjat genomförandet av nästan samtliga av de 131 vallöften som sattes upp inför 2006 års val”. Det är inte särskilt förvånande: i princip all forskning, i Sverige och andra länder, visar att politiker i regel går att lita på. De löften som formuleras i handlingsprogram och valmanifest försöker regeringar i demokratier världen över förverkliga.

Ändå visar enkätundersökning efter enkätundersökning att den dominerande föreställningen hos människor är att politiker inte går att lita på. Myten om de löftesbrytande politikerna är stark.

Att det är så beror på många olika faktorer, vilket diskuteras i bland annat statsvetaren Elin Naurins mycket läsvärda avhandling Promising Democracy (2009). En av dessa handlar om medierna, deras nyhetsvärderingar och sätt att rapportera om politik. Enkelt uttryckt: När politiker bryter löften blir det stora nyheter – särskilt om det handlar om centrala politiska frågor – men när politiker håller löften blir det inga eller betydligt mindre nyheter. Eftersom människor är beroende av medierna för information om politik och samhälle blir en av konsekvenserna att människor överskattar hur ofta politiker bryter löften och underskatter hur ofta de håller löften. Om bland annat detta handlade min avhandling Gäster hos verkligheten. En studie av journalistik, demokrati och politisk misstro (2001).

I det perspektivet utgör artikeln i gårdagens DN ett intressant exempel. Samtidigt som den konstaterar att regeringen har uppfyllt nästan samtliga vallöften riktas fokus mot de löften som inte är uppfyllda. Rubriken på artikeln är ”Jobblöftet kvar att uppfylla”, och majoriteten av artikelns innehåll handlar om att regeringen inte har och inte kommer att uppfylla löftet att minska utanförskapet. Den huvudsakliga ”nyheten” för DN är därmed att regeringen inte håller sitt löfte om att minska utanförskapet.

Här hade en alternativ nyhetsvärdering kunnat leda till en artikel med rubriken ”Regeringen har uppfyllt sina vallöften” vilken fokuserat på alla de vallöften som regeringen har hållit.

Vad det ytterst handlar om här är gestaltningen av politik, i det här fallet gestaltningen av politikers förmåga att hålla löften och av regeringen. Den dominerande gestaltningen i Dagens Nyheter är att alliansen inte har lyckats, vilket är sant när det gäller utanförskapet men inte på en generell nivå. Undantaget lyfts på bekostnad av regeln.

Att det sker någon gång då och då har knappast någon större betydelse, men när gestaltningen av löftesbrytande politiker gång på gång lyfts fram på bekostnad av gestaltningen av löfteshållande politiker kan det få långtgående konsekvenser för människors tilltro till politik och politiker. Det riskerar leda till att medierna ökar den politiska misstron.

Om den politiska misstron vore befogad vore det en sak, men oavsett om det handlar om socialdemokratiska eller borgerliga regeringar visar forskningen att politiker genomför majoriteten av sina vallöften. Politiker går i regel att lita på – tvärtemot vad de flesta tror och oavsett mediernas återkommande gestaltningar av politiker som röstfiskare som lovar runt men håller tunt.