Missvisande opinionsjournalistik, DN

I dagens DN redovisas den senaste opinionsmätningen från Synovate. Den stora nyheten är att de rödgröna tappar försprånget. I ingressen skriver Henrik Brors att ”Avståndet mellan de politiska blocken minskar i opinionen och är nu så litet att det inte ens är statistiskt säkerställt. Det visar DN/Synovates januarimätning. När Mona Sahlin börjar ge besked om sin politik ökar risken för väljarförluster”.

Vad Dagens Nyheter inte berättar är att inte någon av förändringarna sedan mätningen i december är statistiskt säkerställd. För att hitta den informationen får man söka sig till den rapport från Synovate som redovisar resultaten av opinionsmätningen.

Att inte redovisa vilka förändringar som är statistiskt säkerställda är inte bara missvisande – det bryter också mot de rekommendationer som fastställts av organisationer som World Association for Public Opinion Research (WAPOR).

Enligt ”ESOMAR/WAPOR Guide to Opinion Polls” ska resultat från opinionsmätningar som publiceras i tidningar alltid åtföljas av tydlig information om:

(a) the name of the research organisation carrying out the survey;

(b) the universe effectively represented (i.e. who was interviewed);

(c) The achieved sample size and its geographical coverage;

(d) the dates of fieldwork;

(e) The sampling method used (and in the case of random samples, the success rate achieved);

(f) the method by which the information was collected (personal or telephone interview, etc.);

(g) the relevant questions asked.

I artikel 9 i samma etiska riktlinjer slås det också fast att ”The research organisation and the client each have a responsibility in the public interest to ensure that the published report on a public opinion poll does not misrepresent or distort the survey data. For example, misleading comments based on non-significant differences must be avoided. Special care must be taken to ensure that any graphs or charts used do not convey a misleading impression of the current survey’s results or of trends over time. It is also important that the reader or listener should be able clearly to distinguish between the survey findings as such and any editorial or other comments based upon them”.

Utifrån detta gör Dagens Nyheter en rad fel när de publicerar resultaten av den senaste undersökningen från Synovate; de redovisar inte all den statistiska basinformation som rekommenderas och som är central för att bedöma en opinionsundersökning; de redovisar inte att förändringarna sedan december inte är statistiskt säkerställda utan ger tvärtom bilden av att viktiga förändringar har skett; och de antyder att förändringarna åtminstone delvis beror på att Mona Sahlin och de rödgröna har börjat ge besked om sin politik, utan att det finns något som helst stöd för det i opinionsundersökningen.

Problemet här är inte själva opinionsundersökningen, utan det sätt som den används på och redovisas av Dagens Nyheter. Samtidigt som det inte är särskilt förvånande att kvaliteten på Dagens Nyheters opinionsredovisning är så låg – tidigare forskning har dokumenterat att medierna ofta brister när det gäller just kvaliteten på redovisningen av opinionsmätningar – är det beklagligt. Dagens artikel är också ytterligare ett exempel på gestaltandet av politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor, och på ett tolkande snarare än beskrivande journalistiskt förhållningssätt.


Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Detta inlägg publicerades i Opinionsmätningar och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Missvisande opinionsjournalistik, DN

  1. Björn Johnson skriver:

    En viktig bloggpost, Jesper. Publicera den på Newsmill också, vetja!

  2. jesperstromback skriver:

    Tack för kommentaren! Jag har hittills aldrig publicerat något på Newsmill, men det är god idé!

  3. Bl00m skriver:

    Hur många svenska tidningar redovisar enligt den standarden? Inte för att det friskriver DN från ansvar, men det ger ett sammanhang till DN:s sätt att redovisa.

  4. jesperstromback skriver:

    Tyvärr brister alla tidningar när det gäller att redovisa den rekommenderade statistiska basinformationen. I boken ”Opinionsmätningarna och demokratin” (SNS förlag, 1998) redovisade statsvetarna Olof Petersson och Sören Holmberg en undersökning som omfattade de fyra sista veckornas bevakning av valet 1994 i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Bland annat undersöktes om följande statistisk basinformation redovisades: frågeformuleringen, populationen, antalet undersökta personer, felmarginalen, intervjumetoden och uppdragsgivaren. I genomsnitt redovisade Aftonbladet 72 procent av informationen, Expressen 40 procent, Dagens Nyheter 74 procent och Svenska Dagbladet 43 procent.

    För egen del har jag undersökt mediernas rapportering kring opinionsmätningar under de tre sista veckorna före valen 1998, 2002 och 2006. Även här undersöktes om tidningarna redovisade den exakta frågeformuleringen, antal tillfrågade, population, felmarginal, insamlingsmetod och uppdragsgivare.

    När det gäller det senaste valet visade resultaten att Aftonbladet redovisade i genomsnitt 48 procent av den statistiska basinformationen, Expressen 54 procent, Dagens Nyheter 57 procent och Svenska Dagbladet 58 procent. Undersökningen återfinns i boken ”Medierna: folkets röst”, som gavs ut av SNS Förlag 2008.

    Generellt är medierna bäst på att redovisa antalet tillfrågade och uppdragsgivare, och sämst på att redovisa om förändringarna är inom den statistiska felmarginalen och även den exakta frågeformuleringen.

    Med andra ord är Dagens Nyheter – tyvärr – inte ensamt om att slarva med eller bortse från vikten av att redovisa nödvändig, statistisk basinformation.

Lämna en kommentar